Livet är så orättvist!

Varför...
Jag förstår inte.. Känslan jag har i min mage går inte förklara! Lider sådant med vänner och familj!
Jag förstår inte hur dessa människor vågar, vilket mod dem har! Samtidigt som dem är fegisar!
Dem tänker inte på familj o vänner som dem lämnar kvar i allt elände och alla saknas och sorg!! <3 <3


Kärlek till alla mina nära och kära! Önskar inte ens min värsta fiende detta elände!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0